Det var länge sen jag gjorde en liten statusuppdatering på akvariet men nu är det dags. Jag fick ett ryck idag när jag var på Fyra Tassar och fick för mig att jag ville se vad som händer med ammonium- och nitritnivåer när man lägger vanlig blomjord från ICA Maxi i blöt. Två Bigpacks med lite jord och mycket vatten i varje med luftsten. En av burkarna får även Nitrivec. När jag testade nitrit och ammonium direkt efter att jag fyllt upp så var ammoniumnivån skyhög (>0.6-1.4 ppm) och nitrithalten omätbar. Syrestenen på bilden är totalt värdelös. 100 spänn i sjön. Som tur var så köpte jag ett par vanliga små syrestenar som funkade bättre.

Tanken är att jag mäter ammonium och nitrit varje dag och ser om dels Nitrivec har någon märkbar effekt och för att se hur ammonium- och nitritnivåerna kommer variera. Hittills är det ju precis enligt vad som sägs. Om allt funkar som det sägs så ska alltså ammoniumnivåerna vara höga ibörjan och sedan glider dom ner medans nitritnivåerna stiger och sedan klingar även nitritnivåerna av.

På det sättet så får vi reda på ett ungefär hur mycket inkörningstid man sparar med Nitrivec och om det är lönt att använda Nitrivec vid starten av en jordbotten.

EDIT 2006-08-06: Båda byttorna har en ammoniumhalt runt 1,2 ppm och Nitrivecburken har börjat få en gnutta (0.1 ppm) nitrit. Burken utan nitrivec har 0 nitrit.
EDIT 2006-08-07: Nitrivecburken: 0,2-0,3 ppm nitrit och 0,3-0,6 ppm ammonium
Vanliga burken: 0,1 ppm nitrit och 0,6-1,2 ppm ammonium.

Jag borde tagit en bild innan vattenbyte och trimning. Det var inte en vacker syn pga väldigt grön framruta, men jag blev förvånad över hur pigga och algfria växterna och gräset ändå var.

För några dagar sedan så hade CO2-slangen glidit ur reaktorn så akvariet stod utan CO2 en hel dag. Begynnande toffsalger nära reaktorn och längs nedre delen av glasrutorna blev resultatet + jättefin grönalgsodling på hela rutorna. Det kändes dock lite bra att en stor del av grönalgerna på rutorna var hårda och svåra att gnugga bort.

Jag har även slarvat med fulldospulserna vilket märktes på ganska kraftiga röda färger på topparna av L. inclinata och L. arcuata, samt även lite Cyano här och var. Cyanon verkar dock överlag inte må bra alls så det känns ju lite hoppfullt.

Dosering efter exakt 50% (halva akvariehöjden) är alltid sedan flera veckor tillbaks: 1 tsk MgSO4, CaCl2, K2SO4, KNO3. 10 ml NutriSi (2 msk i 300 ml) och 10 ml KH2PO4 (2 tsk i 200 ml). Fulldospulserna i veckan är: 1 tsk KNO3, 5 ml NutriSi, 10 ml KH2PO4 samt ett kryddmått MgSO4. Kryddmåttet MgSO4 vettesjutton om det ger något - mest för att mikroblandningen ska likna TMG lite.

pH:t ligger runt 6.0 (KH 2.5) så Scalarerna flåsar en gnutta men inte farligt. Numera ger även reaktorkonstruktionen en oherrans massa mist - men jag kommer vara benhård med pH:t den här gången. Går Hagens pH-test över illgult (6.0) så moddar jag reaktorn direkt så det blir mer upplösning och mindre mist.

Identifiera och bestäm dig för något av nedanstående påståenden. Klicka på den länken så förs du vidare i beslutsträdet. Fortsätt så tills din näringsbrist är identifierad.

Använd din browser's bakåt ikon för att återvända till de tidigare sidorna eller klicka på rubriken till vänster igen.

1. Växten är en dicot.
2. Växten är en monocot.

Förklaring till termer som används på dessa sidor:


Cotyledon = Det första bladet på en groddplanta.
Dicot = Dicot är en förkortning av dicotyledon.
Groddplantan har två blad som spirar samtidigt.
Har blomdelar i grupper om 4 eller 5 och förgrenande nerver i bladen.
Monocot = Monocot är en förkortning av monocotyledon.
Groddplantan har endast ett blad.
Har blomdelar i grupper om 3 (sällan fler) och linjära nerver.
Gräs, orchider och liljor är monocotyledons.
Kloros = Fläckig gulfärgning, gulfärgning
Mellanvenskloros = Det blir gult mellan nerverna på växten
Nekros = Lokal cell och vävnadsdöd
Rosett = Tufsar av abnormt små blad eller skott (bladförtätning)

Exempel på Dicots:
Ludwigia (Onagraceae familjen)
Bacopa, Glossostigma, Gratiola, Hemiantus, Hydrotriche, Limnophila, Micranthemum (Scrophulariaceae familjen)
Hemigraphis, Hygrophila, (Acanthaceae familjen)
Myriophyllum, Proserpinaca (Haloragaceae familjen)
Didiplis, Nesaea, Rotala (Lythraceae familjen)
Barclaya, Nuphar, Nymphaea (Nymphaeaceae familjen)
Cabomba (Cabombaceae familjen)

Exempel på monocots:
Acorus (Acoraceae familjen)
Cryptocoryne, Pistia, Anubias, Elocharis, Dracaena, Spathiphyllum, Syngonium (Araceae familjen)
Alisma, Echinodorus, Hydrocleis, Sagittaria, (Alismataceae familjen)
Blyxa, Egeria, Elodea, Hydrilla, Hydrocharis, Limnobium, Najas, Ottelia, Vallisneria (Hydrocharitaceae familjen)
Potamogetonaceae (Potamogetonaceae familjen)
Crinum (Amaryllidaceae familjen)
Pontederia, Eichhornia, Pontederia, Heteranthera, Zosterella (Pontederiaceae familjen)
Sparganium, Typha (Typhaceae familjen).

Bilder på de flesta brister finns att finna på internet. Samtliga är på landlevande växter, framför allt på odlade grödor.
Därför är inte denna sida komplett med bilder på samtliga brister.

Har du någon bild som kan passa in där det inte finns någon idag?
Skicka in bilden till Kenneth tillsammans med en liten beskrivning av bristen ifråga, så han kan lägga upp den på den här sidan.

N, Kvävebrist - Visas först i äldre blad
Hela växten blir gulgrön.
Gamla blad blir gulare än de yngre bladen.
Äldre blad dör snabbt vid svåra brister.


Fe, Järnbrist - Visas först i nya blad
Bladen är ljusa eller gulaktiga. Särskilt unga blad kraftigt mellan nerverna.
Gröna nerver omfamnar gula områden
Ses allra först i snabbväxande växter

Mindre klorofyll i de nya bladen. Blad och stam har ungefär samma nyans.
De nya topparna av Hornsäv blir först skära och sedan vita.
Topparna på Egeria densa blir grönaktigt gula eller gula med små blad som håller sig tätt intill stammen.
Svärdsplantans nya blad har breda stråk med blekare färg än resten av bladet vid mindre brist.
Vid svår järnbrist saknas klorofyll helt i de flesta växters nya skott och dessa dör snart.

Den klassiska beskrivningen är att klorofyll produceras inte i den nya tillväxten. Den blir därför vit.

Bilden visar vita spetsar på Vesicularia spec.(Christmas tree moss)

Svår järnbrist är relativt lätt att diagnosticera. Den nya tillväxten är vit.

Men det kan också vara svårare. Här är en autentisk beskrivning från Paul Krombholtz på svår järnbrist hos Egeria densa (Elodea canadensis). I detta fall avstannade tillväxten helt.
"Bladen är korta, blekt gulgröna och klamrar sig tätt intill stammen. Det ser ut som små, små svarta fläckar vid basen på bladen. Stammen är rödaktigt gul och har ruttnat igenom fläckvis. Den är också sprinklad med små fina svarta fläckar. Inga rötter produceras."
Plantan repade sig efter tillsats av Fe - järn.

K, Kalium brist - Visas först i äldre blad
Långsam tillväxt
Små hål som sakta växer sig större i äldre blad
Gula områden
Tynande ibland ruttnande kanter och toppar

Små döda områden uppkommer i gamla blad. Dessa kan börja i knappnålsstorlek och växa.

I vissa arter kan bladen gulna innan de dör, men deras huvudnerver är inte gröna som de skulle vara vid magnesiumbrist.

I andra arter som Ceratopteris (flytormbunkar), kan de gamla bladen fortsätta att vara gröna alltmedan döda fläckar växer. De nya bladen är tillbakabildade i storlek och yta.

Nya blad utvecklar sig inte så mycket som de ska. De har inte så stor bladyta som de borde.
De nya bladen i den här bilden är mer normala eftersom de har växt ut efter att mer kalium doserats i gödningen.

Ca, Kalciumbrist - Visas först i nya blad
Förvrängd bladtillväxt
Skålade blad
Vridna och böjda blad
Vridna och korta rötter
Tillväxtpunkter (skott) som dör eller är skadade
Gulaktiga bladkanter
Riktigt extrem kalcium brist, i exempelvis svärdsplantor, kan visa sig som nära nog helvita unga bladskott.
Unga skott eller sticklingar är mer känsliga än etablerade plantor med utvecklade rötter.
Nyplanterade plantor kan snabbt uppvisa bristsymptom. Hos Ceratophyllum kan tex. de växande topparna bli vita och falla av inom 4 dagar vid svår brist.

Mild Kalciumbrist
Något förvrängd bladväxt
Tillbakabildade bladceller med den centrala nerven kvarvarande.
Bladen blir mera skålade än flata.

Medium Kalciumbrist
Ofta tvära böjar eller vridningar av bladen som nu är mycket tillbakahållna till växten. Vita stråk eller vita kanter i den nya tillväxten.
Rötterna blir knubbiga och vridna. Rotspetsarna kan dö.
Vallisnerians blad är kraftigt skrynklade i dragspelsform.

Svår kalciumbrist
Den nya tillväxten är alldeles vit.
Bladen är små och deformerade stumpar.
Både blad och rotskott dör.

Mg, Magnesiumbrist - Visas först i äldre blad
Gamla blad gulnar från kanterna och inåt.
Mittnerven kan fortsätta att vara grön medan kanterna gulnar eller vitnar under tiden de dör.

Gula prickar / fläckar
Gamla blad som gulnar från kanterna emedan större nerver fortsätter att vara gröna
Eftersom brist på Mg förhindrar att växten kan ta upp järn på rätt sätt, så är symptomen likartade och kan förväxlas.

Mg brist påverkar fotosyntes och tillväxt.
Mg koncentrationen skall aldrig
överstiga mängden löst Ca i akvariet.

B, Borbrist - Visas först i nya blad
Väldigt likt Kalciumbrist.
Nytillväxten är förvrängd och mindre. Därefter dör både blad och rotskotten.
Vid lättare kalciumbrist hos Cryptocoryne arter, blir bladen skålade och rotskotten förvrids och är kortare.

Döda toppskott och döende sidoskott
Sköra stammar
Vid lättare brist blir avståndet mellande nya bladen kort och tjockt. Bladen blir tjocka, sköra och bruna.
Symptomen liknar dem vid brist på Kalcium

S, Svavelbrist - Visas först i nya blad
Alla blad gulnar. Först de unga bladen och sedan även de äldre.
Symptomen liknar dem vid brist på Kväve

Mn, Manganbrist - Visas först i nya blad
Döda gulaktiga celler mellan bladnerverna

Cu, Kopparbrist - Visas först i nya blad
Döda bladändar och trasiga kanter.
Stammens topp dör.
Genomskinliga områden mellan venerna.

Här har det övergått till ett bakteriangrepp där också stammen är angripen.

Snabbväxande växter visar symptomen först.

Zn, Zinkbrist - Visas först i äldre blad
Gulaktiga områden mellan bladnerverna med början vid bladtoppen och kanterna.
Nya blad är små.

Mo, Molybdenbrist - Visas först i äldre blad
Gulaktiga fläckar mellan bladnerver och sedan brunaktiga områden utmed kanterna.
Utebliven blomning

P, Fosforbrist - Visas först i äldre blad
Hämmad tillväxt
Ibland kan bladen bli mörkgröna
Blad faller av för tidigt
Symptomen kan likna Kvävebrist

Växten slutar växa och blir mörkare grön.
Några arter kan bli lilaaktiga emedan andra bara fortsätter att vara gröna och små.

Cl, Klorbrist & Ni, Nickelbrist
Oerhört sällsynt i naturen
Mycket otydliga symptom.
Kan endast fastställas i laboratorium

Det är såhär man önskar att man kunde bemöta en idiot:


Men det är nog snarare såhär jag skulle suttit med telefonen:


Jag vet inte vad som är mest skrämmande: Vincent Ferrari:s omänskliga tålamod, det faktum att man blir sparkad om man gör sitt jobb för bra, den tyska pojkens humör eller den tyska pojkens skådespelartalang, eller Epic games (förmodade) försök till viral marketing =)

Jag fick via en gammal jobbarkompis från Xpediotiden (tack Erik!) en konstig, skrämmande och naturligtvis därmed extremt intressant länk:
http://www.slutaskolan.nu
Man kan väl säga att deras åsikter gränsar till paranoia och jag läste i princip bara "Om"-delen, men oj vad jag ändå känner igen mig. Skolan tar fram korvstoppande okreativa nördar. Gillar man att plöja böcker och har fotografiskt minne, lika intelligent som en dator, då blir man hyllad. Älskar man att bli avbruten av regelbundna tider och älskar huvudvärk pga dålig luft och att bli störd av 30 andra koldioxidförgiftade barn - perfekt. Gillar man istället att lösa faktiska problem som kräver stor kreativitet i egen takt och när man själv vill och det kanske t om gud förbjude innebär lite skitiga fingrar och fingerfärdighet/känsla/färdighet så blir skolgången som det står en evig väntan. Tur att jag har lite av varje även om jag alltid haft svårt att memorera saker som jag inte haft användning för eller kan stoppa in i ett verkligt sammanhang.

Nåväl. Jag googlade lite snabbt på vilka som länkat till den där skumma sidan och fick upp en blog som nämner skolproblematiken som även länkar till en artikelserie i DN:
Låt barnen vara en del av samhället

I artikeln i länken kan man göra en återkoppling till det skumma hierariska och självuppfyllande slavsystemet som skolan är. Man föser bort sådant som man inte tycker passar in. Antingen sköter eleverna det själva genom att frysa ut/mobba ut speciella individer, eller så finns det medicinska benämningar man kan stämpla i pannan på individier som inte passar in. Det tragiska är att jag var lika god kolsupare som alla andra mobbare och har än idag jättesvårt och får stora obehagskänslor för "original" och "byfånar" som inte passar in i samhället.

När jag läst klart så blev distraherad av en annan artikelserie:
Ilska
.. där jag läste artikeln Ilskan behöver inte levas ut som innehåller en insikt av en Taxichaufför: "Det här är min slutsats: en människa har två 'tillstånd', antingen är man 'hos sig' eller också är man 'ifrån sig'. Är man hos sig så är förståndet/hjärnan inkopplade, och varje ord och handling som jag företar mig är förankrad i mitt tänkande. Är jag rädd eller arg försvinner sanningshalten i verklighetsuppfattningen och risken är stor att jag projicerar min vrede eller rädsla på omgivningen.".

Jag känner igen mig direkt. Antingen bottnar jag i mig själv och står på jorden och är "hos mig", eller så är jag ute och fladdrar i ett dike med en krockad bil. Ehm..

Akvariet ikväll. Det var länge sen det bubblade så bra. 50% vattenbyte igår med GH-boost 1 tsk CaCl2, MgSO4, K2SO4. Jag ändrade fulldospulsen jag kört konsekvent med en extra tsk KNO3 och har gått ner i NutriSidoseringen. Dosen blir då:
2 tsk KNO3, 10 ml KH2PO4 (2 tsk i 200 ml) och 3 ml NutriSi (2 msk i 300 ml batterivatten).

Varje vecka får jag numera riva ur en hel del växter vilket är ett fint friskhetstecken men sedan någon vecka tillbaks löser jag CO2 genom Fluval 404:an igen och det verkade Oedogonium gilla. Min gissning är att en hel del utfälld NutriSi i filtret "kom loss". Men det känns överkomligt om det växer så bra som det gör och jag nu börjar gå ner i mikrodosering och upp i makrodosering.

E. stellatan blir verkligen stor. Ludwigia Cuban och Ludwigia arcuatan kämpar lite men växer. Några avbrutna Pokon-pinnar har jag även stoppat ner här och var trots ammoniumrisken. Bolbitisen kämpar lite väl mycket så den är just nu önskedrömmen att få ordentlig fjutt på. Med E.stellata och R.wallichii som växer kanon så känns det inte helt omöjligt.

Jag ser nu på bilden att jag kanske krampar ihop växterna lite väl mycket. Får bli en rejäl urgallring nästa vattenbyte så den lite för klena cirkulationen från Fluvalen har en chans att nå överallt.

Jag har ofta velat kolla spektralfördelningar på olika rör och verkar nu ha hittat ett billigt sätt att göra det på.

Man köper en "Plastic Spectrometer" från Astrosociety för $25: http://www.starlab.com/psprod.html

Outputen (fotograferat med en digitalkamera i macroläge) blir inte direkt så som man är van att se spektralfördelningar på, men jag kom på att det är ganska lätt att konvertera till ett normalt diagram via ett ihopsnickrat javaprogram som scannar RGB-värdena och normaliserar dom till värden mellan 0 och 255. Dessa skrivs sedan ut iform av svarta staplar och vips så harjag en spektralfördelning jag kan mata in i min PUR-kalkylator.

Nu fattas bara en vettig DIY lumens-mätare.

PatrikS på Zoopet tyckte det vore bra med någon form av växtbytesforum varpå Peter Haack skapade ett. Bra idé och initiativ:
http://plantswap.forum24.se

Gjorde min första animerade GIF med ImageReady, det var ju riktigt lätt.

I måndags fick jag några nya växter av Dagge som jag ville ge en bra start i sitt nya liv i min burk. Så jag tog en Blomstrapinne (för gröna växter) och delade upp i 5 småbitar och stack in under dom (ganska grunt eftersom HC knappt har några rötter att tala om).

Resultatet (L. inclinata var verticillatan knatar på rätt duktigt 8):

Det är lite mer komplext än vad jag först trodde att mäta lumens från en ljuskälla. Extra krångligt med så stora ljuskällor som lysrör. Men det går och jag har redan fått en uppsjö idéer utifrån följande länkar:
http://www.flashlightreviews.com/features/lightbox_output.htm
http://www.candlepowerforums.com/vb/showthread.php?t=111538
http://www.bentham.co.uk/is1800.htm
http://www.labsphere.com/data/userFiles/LMS%20Spheres%20Product%20sheet.pdf#search=%22lumens%20sphere%22

Jag har ett kraftigt papprör jag fått när jag köpte ett par lysrör. Jag tänkte att om man klär den med något vitt innuti och gör ett hål för antingen en lux-mätare eller en kamera så borde man kunna vikta fram ett lumensmått utifrån ett lysrör med känd initial lumens.

För att använda kameran tänkte jag att man sätter den på snabbaste slutarhastighet med högsta bländartalet/minsta bländaren och tar en kort som jag omvandlar till grayscale och räknar ihop alla pixlars RGB-värden. Då kommer jag få ett unikt intensitetsnummer för varje lysrör som är baserat i väldigt stor utsträckning på ljuskällans totala output iom att fotonerna studar runt inne i det vita röret och på ett eller annat sätt träffar kameran.

Sätter jag det lysrör där jag vet initial lumens på i denna "integrationssfär", tja snarare integrationscylinder, och tar fram intensitetsnummret så får jag då en en kalibreringsfaktor som omvandlar mitt intensitetstal till något som liknar lumens. Ungefär som snubben i första länken gjort med skillnaden att min kamera garanterat inte är viktat för något speciellt spektrum som han verkar tro att sin luxmätare är.

Vad sägs?

EDIT 30-aug: Snabbaste slutartiden är nog inte så smart eftersom ljuskällor flimrar med runt 50 Hz vilket skulle göra att man får olika värden varje gång man tar en bild. Undrar om man kan ta ett vitt papper som filter för att få ner slutartiden rejält så man kan köra typ 0,5-1 sek. Låter inte så stabilt dock =/