Jag noterar att ingen burk Oliver Knott har scapat med HC har under 120 uE/s/m2. Det ruskiga är att han verkar ha otrolig känsla för ljusmängden för han håller sig nästan alltid runt 120 oavsett storlek på akvariet.

Han gjorde en burk med HC med 85 uE/s/m2 som han efter bara några veckor uppgraderade till lite över 200 uE/s/m2.

Min kompis Martin har skapat en ny häftig bloggtjänst, Twingly, med sitt nystartade företag Primelabs AB som har höjts till skyarna från bloggosfären.

Deras mjuka och öppna kommunikation direkt med bloggarna (via kommentarer i bloggar osv) ser jag som en ny företeelse som alla seriösa bolag kommer gå över till. Lite som när akvaristiska företag såsom Tropica, Seachem osv går in i forum och epostlistor för att förklara och kommunicera. Det ger otroligt mycket cred.

Nostalgi. Denna tecknade serie visades i "Familjen Jullovsson", jullovsmorgonsprogram:
http://www.retrojunk.com/details_tvshows/1080-the-new-shmoo/

Jag har haft några skumma tasks på jobbdatorn som jag inte lyckats döda med den vanliga task managern. Men det gick fint med det här toolet:
http://www.microsoft.com/technet/sysinternals/utilities/ProcessExplorer.mspx

Det är tasks jag inte kunnat få bort manuellt med hijackthis och hackande i registret, så jag blev lite förvånand att den så fint stängde ner "skyddade" tasks som jag egentligen inte skulle fått pilla på 8)

Här tänkte jag samla lite länkar som jag kommer använda för att bygga en AI/heurestik som ska kunna kalibrera spektralfördelningar automatiskt om man (eller tillverkaren) verkar ha satt ut felaktiga frekvensband eller man inte har några alls tillgängliga.

Denna problematik är i princip det enda kvarvarande problemet för att kunna göra en hyffsat enkel "online PUR-kalkylator". Tänkte göra det med AJAX och Google Web Toolkit.

Man kan utnyttja att alla rör har markanta spikar - som alla sammanfaller vid bestämda frekvenser eftersom det inte finns så många olika fosfor att använda vid tillverkning av lysrör.

Wikipedia har en jättebra samling av dessa fosfor:
http://en.wikipedia.org/wiki/Phosphor

Killen som gjort den rackarns intressanta uppsatsen om hur växter påverkas av ljus har även mätt upp några olika rör och satt ut var topparna ligger:
http://www.mv.helsinki.fi/aphalo/photobio/lamps.html
(Aquarelle finns med!)

Genom att kolla på sauramas uppmätta spektralfördelning på GroLux så såg jag även att denna lampa verkar ha ett fosfor som har en topp runt 560:
http://saurama.aqua-web.org/

En liten google-session senare så lyckades jag hitta vilket fosfor den röda toppen är:
http://www.google.se/search?hl=sv&q=3.5MgO%2C0.5MgF2%2CGeO2%3AMn+grolux&btnG=S%C3%B6k&meta=

Det som triggade det här var att jag fick besökare från en finsk sajt där någon undrade hur bra Megaman-växtlamporna var på den här länken:
http://www.megaman.cc/global/products/booklet/esl/plantlamp-series.pdf

Där kan ni se dels att dom snott spektralfördelningen från Osram men även att dom fuckat upp frekvenserna: Den röda toppen ska ligga runt 658 nm, inte 750 som den ser ut att göra i pdfen.

Dessutom ser dom ut att ha suddat en grön spik, men jag har för mig att orignalspektrat också såg lite skumt ut. Sauramas GroLux har bara en pytteliten spik så det kan nog stämma.

Men man undrar ju lite om Megaman ljuger eller om det verkligen är samma fosfor som GroLux..

Ska jag göra en komplett ljuskalkylator där man kan mata in spektralfördelning för lampan utöver djup osv, så kan jag lika gärna även beräkna en exaktare ljusattenuation som är frekvensberoende (även om just den effekten kommer vara försvinnande liten med våra pyttedjup).
Här är några referenser för frekvensberoende djupattenuation i olika typer av vatten:
http://www.advancedaquarist.com/2005/8/aafeature
http://www.rsnz.org/publish/nzjmfr/2000/12.pdf
http://www2.mst.dk/common/Udgivramme/Frame.asp?pg=http://www2.mst.dk/udgiv/publications/2004/87-7614-274-4/html/helepubl_eng.htm
http://www.deepocean.net/deepocean/index.php?science07.php
http://www.agu.org/pubs/sample_articles/bg/2000JB000015/4.shtml

EDIT 2007-07-05: Den här länken fick jag via barrreport:
http://robotics.caltech.edu/~atsushi/paper/B/B042Final.pdf

Jag har börjat förbereda min kalkylator för att börja använda diagrammet i fig 5 som är den renaste attenuation coefficent diagrammet jag hittat som dessutom ser ut att vara likt de flesta andra i länkarna ovan.

När jag kollar lite på diagrammet och översätter lite i huvudet hur det kommer slå på PUR-effektiviteten så har jag nog underskattat det rejält. Lägg märke till att rött har ett Kd-värde över 0.5 och då börjar även korta avstånd kännas av som ni ser om ni labbar med kalkylatorn http://85.228.98.123/GTKTest/GTKTest.html. Ska bli jäkligt spännande att se hur olika rör klarar sig med lite fetare djup - dom med mycket blått kommer helt klart skina tippar jag.